Förnybar el – vad är det och vilka typer finns?

Vad är förnybar el?

Förnybar el kommer från energikällor som återbildas lika snabbt som vi använder dem, eller snabbare. De viktigaste är vattenkraft, vindkraft, solkraft och el från biobränslen. Kol, olja, fossilgas och uran räknas inte som förnybara, eftersom de finns i begränsad mängd och tar miljontals år att bilda.

Nästan all förnybar energi går tillbaka till solen. Solens värme driver vattnets kretslopp, som fyller älvar och magasin. Den skapar tryckskillnader i luften, som blir vind. Och den får växter att växa, som sedan kan bli biobränsle.

Du kommer också att stöta på begreppen grön el och fossilfri el. Grön el används oftast som ett annat ord för förnybar el, men det är inget skyddat begrepp. Fossilfri el är bredare: det betyder bara att elen inte kommer från fossila bränslen, och därför räknas även kärnkraft som fossilfri el.

Hur stor del av Sveriges el är förnybar?

Drygt 70 procent av Sveriges elproduktion var förnybar 2025. Av totalt 166,9 TWh kom 68,6 TWh från vattenkraft, 38,9 TWh från vindkraft och 3,0 TWh från solkraft, enligt Energiföretagen Sveriges statistik Energiåret 2025. Till det kommer cirka 8,9 TWh el från biobränslen i kraftvärmeverk.

Källa: Energiföretagen Sverige, Energiåret 2025 (publicerad maj 2026). Solkraft avser el som matats in på elnätet; solel som hushåll använder själva ingår inte.

Fossila bränslen som gas, olja och kol stod för mindre än en procent av elproduktionen. Det gör den svenska elen till en av de minst fossilberoende i Europa, även om bilden ser olika ut i olika delar av landet.

Vilka typer av förnybar el finns det?

De vanligaste typerna av förnybar el är vattenkraft, vindkraft, solkraft och bioenergi. I Sverige står vattenkraften för den största delen, men vind- och solkraft är de kraftslag som växer snabbast. Vågkraft och tidvattenkraft finns också, men bara i liten skala.

Vattenkraft

I ett vattenkraftverk får vatten falla från en högre nivå till en lägre genom en turbin. Turbinen driver en generator som gör el av rörelseenergin. Ofta dämmer man upp älven, så att vattnet kan sparas i ett magasin och släppas på när elen behövs mest.

Den möjligheten att planera produktionen gör vattenkraften extra värdefull i elsystemet. Den kan öka när det blåser lite och minska när vindkraften går för fullt. Ungefär 83 procent av vattenkraften producerades 2025 i elområde SE1 och SE2, alltså i norra Sverige.

Vattenkraft släpper inte ut koldioxid när den producerar el. Däremot påverkar dammar och reglerade flöden livet i och kring vattendragen, till exempel för fisk som vandrar upp i älvarna. Hur mycket el vattenkraften ger varierar också baserat på hur mycket regn och snö som faller under året.

Vindkraft

Ett vindkraftverk fångar vindens rörelseenergi med sina rotorblad. Rotorn snurrar en generator som producerar el och skickar ut den på elnätet. Flera verk som står tillsammans kallas en vindpark, och de kan byggas på land eller ute till havs, där vinden ofta är starkare och jämnare.

Vindkraften har vuxit snabbt. Vid slutet av 2025 fanns 18 343 MW installerad vindkraft i Sverige, mer än vattenkraftens 16 276 MW, enligt Energiföretagen. Eftersom det inte alltid blåser producerar vindkraften ändå mindre el per år än vattenkraften.

Nackdelen är just att produktionen styrs av vädret och inte går att planera på samma sätt som vattenkraft. Vindkraftverk påverkar också landskapet och kan störa fåglar och fladdermöss, vilket vägs in när nya parker prövas.

Solkraft

Solceller gör om solljus direkt till el. En solcell består av ett halvledarmaterial, oftast kisel, där ljuset sätter elektroner i rörelse så att det bildas en elektrisk ström. Många solceller tillsammans bildar en solpanel, och panelerna kan sitta på ett villatak eller i en stor solpark.

I Sverige fanns 5 541 MW installerad solkraft vid slutet av 2025. Nästan allt finns i södra Sverige, i elområde SE3 och SE4. Solcellerna producerar mest el mitt på dagen under sommarhalvåret, när elbehovet ofta är som lägst.

Har du egna solceller kan du använda elen själv och sälja överskottet. Då kan du jämföra vad olika elbolag betalar för din solel.

Bioenergi

Bioenergi kommer från biobränslen, alltså material från växter och träd. I Sverige handlar det främst om rester från skogen och skogsindustrin, som grenar, toppar, bark och sågspån. Bränslet eldas i ett kraftvärmeverk som producerar både el och fjärrvärme samtidigt.

Bioenergi räknas som förnybar eftersom nya träd och växter tar upp koldioxid när de växer. Hur bra det är för klimatet beror ändå på råvaran. Restprodukter från skogen har oftast låg klimatpåverkan, medan vissa importerade bränslen, som palmolja, kan vara sämre än fossila alternativ. En fördel jämfört med vind- och solkraft är att bioenergi går att planera och ger el när den behövs, även på vintern.

Vågkraft och tidvattenkraft

Vågkraft tar vara på energin i havets vågor, och tidvattenkraft använder tidvattnets rörelser. Båda är förnybara, men tekniken är fortfarande under utveckling och står bara för en mycket liten del av elproduktionen. I Sverige märks tidvattnet knappt, så här är det främst vågkraft som testas.

Geotermisk energi och bergvärme

Geotermisk el produceras med ånga från jordens inre, till exempel på Island, men den typen av elproduktion finns inte i Sverige. Bergvärme, jordvärme och sjövärme är också förnybar energi, men ger värme till huset och inte el. En bergvärmepump drivs tvärtom av el, så det är när du väljer ditt elavtal som du kan välja om elen som driver värmepumpen ska vara förnybar.

Är kärnkraft förnybar?

Nej, kärnkraft räknas inte som förnybar, eftersom uran finns i en begränsad mängd. Däremot är kärnkraft fossilfri och har låga utsläpp av koldioxid när den producerar el. Ett elavtal med fossilfri el kan innehålla kärnkraft, men ett avtal med förnybar el gör inte det.

Skillnaden spelar roll när du väljer elavtal. Vill du bara ha el från sol, vind, vatten och bioenergi ska du leta efter ordet förnybar, inte fossilfri. Båda alternativen har mycket låga utsläpp jämfört med el från kol och gas, så valet handlar också om vad du själv tycker är viktigast.

Hur vet du att din el är förnybar?

Du ser det genom ursprungsgarantier. Elen som levereras till ditt eluttag är samma oavsett vilket elavtal du har, men när du har ett förnybart elavtal förbinder sig elhandlaren att köpa ursprungsgarantier för samma mängd förnybar el som du använder. Det betyder att den elen inte kan säljas som förnybar till någon annan.

Alla elhandlare ska informera sina kunder om varifrån elen kommer, så kallad ursprungsmärkning. Du hittar den ofta på fakturan eller på elbolagets webbplats. Vissa elavtal har också miljömärkningen Bra Miljöval från Naturskyddsföreningen, som ställer högre krav än lagen, bland annat på hänsyn till natur och vattendrag.

Kostar förnybar el mer?

Oftast är skillnaden liten. Vissa elbolag har förnybar el som standard, medan andra tar ut ett tillägg per kWh eller per månad för att välja förnybart. Priset för själva elen styrs av andra saker, som om du har rörligt eller fast elpris, påslaget och den fasta månadsavgiften.

Det största priset betalar ofta den som aldrig har valt elavtal alls. Enligt SCB hade 10 procent av alla elavtal i januari 2026 ett anvisat avtal, alltså det avtal du får automatiskt om du inte väljer själv, till exempel efter en flytt. Anvisade avtal är oftast dyrare än andra elavtal.

I Elsklings jämförelse ser du vilka elavtal som är förnybara och vad de kostar utifrån ditt postnummer och din förbrukning. Där hittar du också billiga elavtal med förnybar el. Vill du veta mer om bolagen bakom avtalen kan du läsa om olika elbolag och vad de erbjuder.

Elskling jämför elavtal och får ersättning från de elbolag som finns i jämförelsen. Vi är inte ägda av något elbolag.