Nätavgift – vad är det och varför får du en egen räkning för den?

Nätavgiften är avgiften du betalar till ditt elnätbolag för att vara ansluten till elnätet och få elen levererad hem till dig. Den är skild från elhandelsfakturan, som är kostnaden för själva elen. Nätavgiften består av en fast del (baserad på din säkringsstorlek) och en rörlig del (baserad på din förbrukning i kWh), och du kan inte välja elnätbolag själv – bara elhandelsbolag.

Vad ingår i nätavgiften?

Nätavgiften har två delar: en fast avgift (ofta kallad abonnemangsavgift) som du betalar oavsett hur mycket el du använder, och en rörlig avgift (överföringsavgift) per kWh som varierar med din förbrukning. Den fasta delen beror i regel på storleken på din huvudsäkring – en lägre säkring ger en lägre fast avgift. I nätavgiften ingår kostnaden för att bygga, underhålla och driva elledningarna i ditt område, samt en myndighetsavgift till Elsäkerhetsverket. Som exempel var myndighetsavgiften för lågspänningsanslutna kunder 139,89 kr/år från och med 2026, enligt Energimarknadsinspektionens (Ei) statistik.

Varför får jag två elräkningar?

Elkostnaden består av två separata delar, och därför kan du få fakturor från två olika bolag:

- Elhandelsfaktura – från ditt elhandelsbolag. Här betalar du för elen du faktiskt använder. Det är elhandelsbolaget du själv väljer, och det är den delen du kan påverka genom att jämföra elavtal utifrån din egen förbrukning.

- Elnätsfaktura – från ditt elnätbolag. Här betalar du för anslutningen till elnätet, överföringen av el och underhållet av elledningarna. Elnätbolaget är knutet till det geografiska område där du bor, och det kan du inte välja själv.

Om elhandelsbolaget och elnätbolaget ingår i samma koncern får du ofta en gemensam faktura. Byter du elhandelsbolag kan du istället få två separata räkningar, men en del bolag erbjuder samfakturering även utanför sin egen koncern. Att det blir två räkningar betyder alltså inte att något har gått fel – bara att du nu har avtal med två olika parter för två olika tjänster.

Vem bestämmer hur hög nätavgiften är?

Det är elnätbolaget i ditt område som sätter sina egna priser, men de gör det inom en intäktsram som Energimarknadsinspektionen (Ei) beslutar om för fyra år i taget – den nuvarande gäller perioden 2024–2027. Ei kontrollerar inte varje enskild prishöjning i förväg, utan att elnätbolagets totala intäkter under perioden håller sig inom taket. Enligt ellagen ska avgifterna dessutom vara objektiva, skäliga och icke-diskriminerande.

Eftersom bara ett elnätbolag har tillstånd (nätkoncession) att äga elnätet i ditt område kan du inte byta bort en hög nätavgift genom att välja ett annat elnätbolag – det är bara elhandelsdelen av räkningen du kan påverka genom att byta elbolag.

Kan elnätbolaget höja avgiften hur mycket som helst?

Nej, men de har relativt stor frihet inom sin intäktsram att fördela höjningar mellan åren och mellan den fasta och den rörliga delen. Elnätbolaget ska informera dig om prisändringar i god tid innan de börjar gälla, enligt de allmänna avtalsvillkoren för elnät. Får du ett meddelande om höjd nätavgift är det alltså inget tecken på att något är fel – men om du misstänker att ditt elnätbolag bryter mot ellagens krav på skälighet kan du vända dig till Ei.

Kan jag sänka min nätavgift?

Den fasta delen av nätavgiften styrs ofta av din huvudsäkring – har du en större säkring än vad ditt hushåll faktiskt behöver kan en lägre säkring sänka den fasta avgiften. Den rörliga delen hänger ihop med din faktiska elförbrukning, så energieffektivisering påverkar även den delen av räkningen, precis som elhandelsdelen. Det du har störst möjlighet att påverka snabbt är fortfarande elhandelsdelen: nätavgiften är i princip lika för alla kunder hos samma elnätbolag, men priset på själva elen skiljer sig mellan elhandelsbolag. Genom att jämföra elpriser och välja ett elavtal med lågt påslag kan du sänka den del av totalkostnaden som faktiskt går att konkurrensutsätta.

Vad är effekttariff (effektavgift) – gäller den mig?

Effekttariff, ofta kallad effektavgift, är en del av nätavgiften som baseras på hur mycket effekt (inte bara energi) du använder samtidigt – till exempel om du laddar elbil och kör värmepump vid samma tidpunkt. Enligt Ei:s föreskrifter ska alla elnätbolag ha infört en prismodell med effekttariff senast 1 januari 2027, i syfte att sprida elanvändningen jämnare över dygnet. Fram till dess har elnätbolagen större frihet i hur de utformar sina avgifter, så länge ellagens krav på objektivitet och skälighet följs. Har ditt elnätbolag redan infört effektavgift finns detaljerna specificerade i din egen nätavtalsinformation – hör av dig till elnätbolaget om något är oklart.