Fakta om solenergi och solceller
Vill du sÀlja solel? JÀmför vad du kan fÄ i ersÀttning
- En miljon nöjda kunder
- Enkel jÀmförelse
Det finns mycket intressant och spÀnnande att lÀra sig om solenergi och solceller. I den hÀr artikeln tar vi upp nÄgra matnyttiga fakta för dig som snabbt vill fÄ en översiktsbild över det hÀr med energi frÄn solens strÄlar, och hur den anvÀnds för att alstra solel.
Fakta om solenergi
Vi kallar den energi som kommer frÄn solens ljus för solenergi. Man kan ocksÄ anvÀnda uttrycket solenergi som ett samlingsnamn för de olika typer av energi som mÀnniskan utvinner ur solens ljus, till exempel solvÀrme och solel. HÀr nedan tittar vi pÄ fakta och statistik om solenergi som naturfenomen.
Solenergi Àr planetens största energikÀlla
MÀngden potentiell solenergi som trÀffar jordens yta under 1,5 timme Àr nog för att tÀcka hela befolkningens energibehov under ett helt Är, om vi skulle kunna ta vara pÄ allt. 20 dagars solsken kan skapa lika mycket energi som jordens hela lager av olja, kol och naturgas sammanrÀknat.
Solenergi bildas genom kÀrnfusion
Solen bestÄr av cirka 74 % vÀte och 25 % helium. Solens inre Àr mycket varmt (runt 15 miljoner grader), vilket gör att ett extremt tryck skapas. Trycket bidrar till att kÀrnfusion uppstÄr. KÀrnfusionen omvandlar vÀte till helium, och som en bieffekt produceras ocksÄ stora mÀngder energirika fotoner. Det Àr fotonerna som utgör solljuset. Solljus bestÄr av tre komponenter: synligt ljus, ultraviolett ljus och infrarött ljus.
SolinstrÄlning visar hur mycket solenergi en yta fÄr
NĂ€r man talar om hur mycket solenergi som jorden mottar anvĂ€nds ofta uttrycket solinstrĂ„lning. SolinstrĂ„lningen Ă€r ett mĂ„tt pĂ„ hur mycket solenergi som trĂ€ffar en yta under en viss period. Det Ă€r vanligt att uttrycka solinstrĂ„lning i watt per kvadratmeter. SolinstrĂ„lningens effekt pĂ„ vĂ„r planets avstĂ„nd frĂ„n solen ligger pĂ„ cirka 1 350 kW/mÂČ Ă„rligen. I Sverige snittar solinstrĂ„lningen pĂ„ kring 1 060 kW/mÂČ. Det Ă€r lika mycket som i norra Frankrike och Tyskland. SolinstrĂ„lningen blir lĂ€gre pĂ„ vinterhalvĂ„ret och vid tjocka molntĂ€cken.
Solenergin fÀrdas lÄngt för att nÄ oss
I genomsnitt fÀrdas solenergin 150 miljoner kilometer innan den nÄr jordens yta. Den hÀr lÄnga resan tar hÀpnadsvÀckande nog bara cirka 8 minuter.
Solenergi Àr förnybar och grön
Solenergi Àr en sÄ kallad förnybar energikÀlla, vilket innebÀr att den inte kommer att ta slut inom en överskÄdlig framtid (till skillnad frÄn fossila energikÀllor, sÄsom kol, olja och naturgas). NÀr man utvinner vÀrme och elektricitet frÄn solenergi produceras inga utslÀpp av koldioxid eller andra vÀxthusgaser, och bidrar dÀrför inte till global uppvÀrmning. Solenergi Àr ett exempel pÄ grön energi som Àr hÄllbar och miljövÀnlig.
Solenergi Àr gratis
Det lÄter för bra för att vara sant, men sjÀlva solenergin i sig Àr faktiskt gratis och dessutom tillgÀnglig för alla mÀnniskor pÄ jorden. NÀr man vÀl har investerat i en solcellsanlÀggning sköter den sig sjÀlv och tar vara pÄ solens strÄlar som trÀffar jorden varje dag, utan att nÄgot brÀnsle krÀvs.
Vi behöver solenergi för att bilda D-vitamin
BÄde mÀnniskor och vÀxter anvÀnder solens energi för att bilda vitaminer. VÄr kropp behöver solenergi för att utföra olika kemiska processer, till exempel att bilda D-vitamin. D-vitamin hjÀlper kroppen att tillgodogöra sig viktiga Àmnen, sÄsom kalcium och fosfor. D-vitamin bildas i mÀnniskans hud nÀr vi Àr ute i solen pÄ sommaren. Ju mörkare hy man har, desto lÀngre tid behöver man vara i solen för att bilda D-vitamin. Under vintern Àr solen för svag för att stimulera produktionen av D-vitamin, sÄ dÄ fÄr vi nöja oss med den D-vitamin vi fÄr i oss genom kosten.
Solenergi har utnyttjats av mÀnniskan mycket lÀnge
Man teoretiserar att mĂ€nniskan har dragit nytta av solenergi sedan tidernas begynnelse. PĂ„ 600-talet f.Kr. anvĂ€nde man material som fungerade likt förstoringsglas för att tĂ€nda brasor. Senare, pĂ„ 200-talet f.Kr., anvĂ€nde grekerna och romarna speglar för att tĂ€nda facklor vid religiösa ceremonier. Ett annat tidigt anvĂ€ndningsomrĂ„de för solenergi, som fortfarande Ă€r populĂ€rt idag, Ă€r skapandet av sĂ„ kallade âsolrumâ â ett rum i en byggnad med mycket stora fönster, som leder solljuset till ett koncentrerat omrĂ„de. Under sent 1700-tal och in pĂ„ 1800-talet lyckades man anvĂ€nda solenergi för att driva solugnar under lĂ„nga resor.
Det finns bÄde fördelar och nackdelar med solenergi, men faktum kvarstÄr att vÄr sol ger oss oÀndliga mÀngder energi som bara vÀntar pÄ att utnyttjas. Ett sÀtt att nyttja solenergi Àr att omvandla den till solel med hjÀlp av solceller.
Fakta om solceller
För att utvinna solvÀrme anvÀnds solfÄngare, och för att alstra solel anvÀnds solceller. HÀr nedan tittar vi pÄ nÄgra fakta om solceller, deras historia och hur de fungerar.
Solcellen uppfanns pÄ 40-talet
Redan 1839 upptÀckte den franske fysikern Alexandre Edmond Becquerel den fotovoltaiska effekten, som förklarar hur solenergi kan alstra elektricitet. 1941 tog Russell Ohl patent pÄ kiselsolcellen, men det var först 1954 som den första praktiskt fungerande solcellen demonstrerades för allmÀnheten. Uppfinnarna bakom denna solcell var amerikanerna Daryl Chapin, Calvin Souther Fuller och Gerald Pearson pÄ Bell Laboratories. Till en början anvÀnde man tekniken framförallt i rymden, för att kunna försörja satelliter med el.
Solceller kom till Sverige pÄ 70-talet
Under slutet pĂ„ 1970-talet började man anvĂ€nda solceller i Sverige. De anvĂ€ndes först i fyrar och nödtelefoner uppe i fjĂ€llen. Inledningsvis hade man dem i fristĂ„ende system som inte kunde vara kopplade till elnĂ€tet, till exempel sommarstugor, husvagnar och bĂ„tar. Ăn idag Ă€r det vanligt att solceller anvĂ€nds för detta Ă€ndamĂ„l i Sverige.
Kisel i solceller alstrar elektricitet
Den vanligaste typen av solceller pÄ marknaden idag Àr kristallina kiselsolceller. De bestÄr till stor del av glas med en tunn skiva kisel i mitten. Kisel Àr ett halvledarmaterial och den kisel som finns i solceller Àr positivt laddad pÄ ena sidan och negativt laddad pÄ den andra. NÀr solens strÄlar trÀffar solcellen skapas en elektrisk spÀnning mellan de tvÄ sidorna. Den elektriska spÀnningen Àr i form av likström, som leds vidare till en vÀxelriktare. VÀxelriktaren omvandlar likströmmen till vÀxelström som hushÄllet kan anvÀnda. LÀs mer om hur solceller fungerar hÀr.
Moderna solceller har en verkningsgrad kring 20 %
Med verkningsgrad menar man hur stor del av överförd energi som faktiskt blir till elektricitet. De allra första solcellerna pÄ 50-talet hade en verkningsgrad pÄ endast 6 %. I dagens lÀge har solceller för villainstallationer en verkningsgrad pÄ upp till 20 %, men det finns högkvalitativa solceller som med Ànnu nÄgra procent högre verkningsgrad. Den högsta verkningsgrad som nÄgonsin uppmÀtts för solceller ligger pÄ 47,1 %.
Svalare temperaturer gynnar solceller
Solceller fungerar faktiskt lite bÀttre nÀr det Àr kallare ute. NÀr solceller alstrar solel i varmt vÀder gÄr deras arbetstemperatur upp, vilket kan leda till energilÀckage. Om det Àr över 25 grader varmt börjar solceller prestera synbart sÀmre. Den idealiska temperaturen för solceller ligger pÄ cirka 5 minusgrader.
Solceller behöver inte direkt solljus
Ăven om solceller producerar mest solel en solig sommardag i söderlĂ€ge, sĂ„ klarar de av att producera el Ă€ven i molnigt vĂ€der. PĂ„ vintern stĂ„r solen lĂ€gre och det Ă€r oftare molnigt, men sĂ„ lĂ€nge solcellerna Ă€r snöfria kan de producera el Àven pĂ„ vinterhalvĂ„ret. Ett snötĂ€cke som solen reflekteras i kan rentav ge elproduktionen en extra uppĂ„tkurva.
Solceller har lÄng livslÀngd
Om du installerar en solcellsanlĂ€ggning garanteras du att solcellerna har en livslĂ€ngd pĂ„ 25â30 Ă„r (beroende pĂ„ tillverkare). I dagslĂ€get sĂ€ger effektgarantierna att solcellerna ska ha kvar Ă„tminstone 80 % av sin effekt efter 25 Ă„r. Men eftersom tekniken Ă€r relativt ny, Ă€r det inte helt klarlagt exakt var den övre grĂ€nsen för livslĂ€ngden ligger. Det finns solceller som installerades pĂ„ 80-talet som fortfarande producerar el. Den lĂ„nga livslĂ€ngden gör att solceller har en ungefĂ€rlig Ă„terbetalningstid pĂ„ 10 Ă„r.
SolcellsanlÀggningar i Sverige
Idag finns det cirka 65 000 installerade solcellsanlÀggningar i Sverige, och deras popularitet ökar i takt med att det blir billigare att köpa och installera solceller. Trots detta kommer i nulÀget endast 1 % av Sveriges elproduktion frÄn solkraft, enligt svensksolenergi.se.
Indien har vÀrldens (just nu) största solcellspark
Solceller sitter seriekopplade i större grupper som kallas solpaneler. Ett omrÄde med mÄnga solpaneler pÄ samma stÀlle kan kallas solcellspark eller solkraftspark. Den allra största solcellsparken i vÀrlden heter Bhadla Solar Park och ligger i Rajasthan i Indien. Den Àr 112 gÄnger större Àn Sverige största solcellspark, StrÀngnÀs solcellspark. Bhadla Solar Park strÀcker sig över 4 500 hektar och har en Ärlig produktion pÄ 158 GWh. Intresset för solenergi Àr stort i hela vÀrlden och det byggs hela tiden stora solcellsparker, sÄ det Àr förmodligen bara en tidsfrÄga innan Bhadla Solar Park förlorar förstaplatsen.
SÄdÀr, nu har du fÄtt en rad matnyttiga fakta om solenergi och solceller. Kanske lÀrde du dig nÄgot som du inte visste sedan tidigare? Ju mer man vet om solenergi och dess potential som hÄllbar energikÀlla, desto lÀttare Àr det att ha sol i sinnet.
Elskling jÀmför försÀljning av el
Kanske har du redan full koll pÄ solenergi och producerar din egen solel? PÄ sommaren genererar din solcellsanlÀggning ett överskott av solel som du kan sÀlja tillbaka till det allmÀnna elnÀtet. Med Elskling kan du jÀmföra försÀljning av el för att se hur mycket olika elbolag kan ge dig i ersÀttning nÀr du sÀljer din el. Att jÀmföra Àr enkelt och kostnadsfritt.