Förnybar energi – för en hållbar framtid

Vad är förnybar energi?

Att en energikälla är förnybar innebär att den hela tiden fylls på. Om energikällan kan nybildas inom en människas livslängd och därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid, räknas den som förnybar. Förnybar energi är miljövänlig, då den i regel inte genererar utsläpp av koldioxid när den används.

Kol, olja och fossilgas är exempel på icke förnybara energikällor. De nybildas också, men nybildningen tar många tusen år. Eftersom vi använder upp dessa energikällor mycket snabbare än de bildas räknas de inte som förnybara. Inte heller kärnenergi, som utvinns ur uran via kärnkraftverk, räknas som förnybar eftersom uran finns i en begränsad mängd på jorden. Många icke förnybara energikällor producerar utsläpp som påverkar klimatet negativt, och därför är det en god idé att börja ställa om samhället till att endast använda grön energi.

Vad är grön el?

Om din el kommer från en förnybar, fossilfri energikälla kan man kalla den för grön. Oftast syftar man på el som kommer från sol, vind- och vattenkraft, vilka är exempel på förnybara energikällor. Här nedan går vi igenom dessa och några till.

Olika sorters förnybar energi

De förnybara energikällorna fylls ständigt på i och med att solens strålar träffar jorden. Solens strålar sätter igång många olika processer på vår planet. Växter fångar in solenergin via fotosyntes och lagrar den i biomassa. Det är solenergi som driver vattnets kretslopp och aktiverar luftens flöde, så att regnmoln och vindar kan bildas. En vind som blåser över en vattenyta överför energi till vattnet så att vågor skapas. Alla dessa processer kan vi idag använda oss av för att utvinna grön energi.

Solenergi

Den energi som vi utvinner direkt från solens strålning kallas för solenergi. I dagsläget finns det teknik som kan konvertera solenergi till:

• Solvärme. Man kan få solens strålar att omvandlas till värme genom att använda solfångare, som kan se ut på lite olika sätt. Solfångarna är vanligtvis kopplade till en vattenbaserad vätska som värms upp och förs vidare. Den uppsamlade värmen används sedan för att värma upp bostäder eller varmvattentankar. Samma teknik kan användas i mindre skala för att driva en så kallad solugn. Med en solugn kan man laga mat utan att tända en eld.

• Solel. När solenergi omvandlas till elektricitet kallar man den för solel. Det vanligaste sättet att alstra solel på är via solceller, som sitter tillsammans i solpaneler. En solcell består av en ljuskänslig halvledardiod, som har förmågan att omvandla ljus till elektrisk spänning. En anläggning som producerar solel kallas för solkraftverk. Ett annat sätt att producera solel är via termisk solkraft. Då används speglar eller linser för att rikta solljus till en koncentrerad yta som värms upp. Värmen från denna yta driver en ångturbin, som i sin tur är kopplad till en generator som då kan producera el. Termiska solkraftverk kräver direkt solljus och deras produktion försämras avsevärt vid skuggor och moln.

• Kombinerad solvärme och solel. Det finns också solenergisystem som kan producera solvärme och solel samtidigt. Tekniken kallas PV/T och är inte så vanlig i Sverige.

När man producerar värme och el från solenergi skapas inga utsläpp alls, vilket gör solenergi till en miljövänlig energikälla. Själva produktionen av solfångare och solceller genererar förvisso utsläpp, men inom några år har solvärmen och solelen som producerats av anläggningen kompenserat för de utsläppen.

Vattenkraft

Vattenkraft går ut på att använda vattnets rörelser för att alstra energi. Det främsta sättet att utvinna vattenkraft är att låta vatten flöda genom turbiner från en högre nivå till en lägre. På så sätt kan man ta vara på rörelseenergin och omvandla den till el. Denna process kräver ofta att man dämmer upp ett vattendrag. Ett annat exempel på vattenkraft är vågkraft. Genom att installera vågkraftverk under havets yta kan man ta vara på rörelseenergin som skapas av vattnets vågor. Denna teknik är fortfarande relativt ny och under utveckling.

Vattenkraft producerar hållbar el, eftersom vattenkraften i sig inte påverkar klimatet negativt. Däremot kan vattenkraftverk påverka miljön där de byggs, i och med att vattenflöden förändras och leds om.

Vindkraft

Solens värme skapar tryckskillnader i atmosfären, vilket gör att vindar uppstår. Med hjälp av vindkraftverk kan man omvandla rörelseenergin i luftmassorna till elektricitet. Vindkraftverken består av stora torn med en rotor som sätts i rörelse av vinden. Rotorn är kopplad till en generator som producerar el och skickar ut den i elnätet. Ju större vindkraftverk, desto mer el kan det producera. En grupp vindkraftverk i samma område kallas för vindpark.

När man ska placera ut vindkraftverk gäller det att hitta områden med jämna och starka vindar. Vindkraftverk som placeras en bit ut från kusten, där vinden är mer konstant, kan leverera en jämnare elproduktion.

Ett vindkraftverk har en livslängd på 20–25 år. Elproduktionen från vindkraft bidrar inte i sig med några utsläpp. Därför kan el som kommer av vindkraft kallas för grön el. Ett modernt vindkraftverk kan producera samma mängd energi som krävs för att bygga det på endast tre månader.

Biobränslen

Med biobränsle menas bränsle som utgörs av biomassa, det vill säga rester av organismer som inte längre lever. Biobränslen kan till exempel vara träd och växter eller växtolja, såsom rapsolja. Matrester från hushåll och skolor kan också användas som biobränsle. Biobränsle finns som fast, flytande eller gasformigt och kan användas för värmeproduktion, för att alstra elektricitet och som drivmedel.

Biobränslens klimatpåverkan varierar beroende på vilket bränsle det gäller. Mycket tyder på att biobränslen producerade av jordbruksrester eller rester från skogsindustrin är mer miljövänliga än fossila bränslen. Däremot kan bränslen med ursprung i exempelvis palmolja ha en större klimatpåverkan än fossila bränslen i det långa loppet.

Geoenergi

Med geoenergi menas för det mesta solenergi som är lagrad i marken, men begreppet kan även innesluta värme som kommer från jordens inre. Markvärme, bergvärme och sjövärme är alla exempel på geoenergi. Berggrunden och grundvattnet bibehåller ungefär samma temperatur året runt, och detta kan man utnyttja när luftens temperatur växlar kraftigt i och med årstiderna.

En bergvärmepump är ett exempel på en geoenergianläggning som är vanlig i svenska villor. Vanligtvis behöver man bara borra ett enda hål ner till berggrunden. I borrhålet sänker man sedan ner en vattenfylld kollektorslang som värms upp av berget. Värmen pumpas sedan tillbaka upp till huset. I stora fastigheter eller industrilokaler, som även har behov av att kylas, kan man använda ett så kallat borrhålslager. Detta innebär att man borrar många borrhål tätt intill varandra, så att en del av berget omringas. Borrhålen kopplas ihop och får kollektorslangar på ett liknande sätt som när man utvinner bergvärme till en villa.

Att utvinna markvärme och sjövärme bygger på samma princip som när man utvinner bergvärme. Den enda skillnaden är att man lägger den kollektorslangen direkt under marken eller på sjöbotten, istället för att borra ett hål för den.

Om man istället vill utvinna energin som är lagrad i grundvattnet, görs det via ett så kallat akviferlager. Grundvatten pumpas upp via borrade brunnar och vattnets värmeenergi kan användas via en värmeväxlare.

Geoenergi är koldioxidneutral när den är i drift och är ett bra exempel på en förnybar energikälla.

Bli en del av framtiden, du också

I en tid där vårt energibehov ställer stora krav på vår miljö, är det viktigt att så många konsumenter som möjligt börjar gå över till förnybara energikällor. Flera elbolag erbjuder idag el från miljövänliga energikällor. Har du svårt att välja rätt elbolag för dig? Jämför elbolag helt gratis med Elsklings jämförelseverktyg.

Utvecklingen går fort och allt fler installerar bergvärmepumpar och solceller. Kanske är du redan en producent av miljövänlig el via din solcellsanläggning? När du ska sälja ditt överskott kan Elskling hjälpa dig att jämföra elhandelsbolag, så att du kan hitta det bästa priset. Jämför försäljning av el redan nu!

Om elskling.se - Sveriges ledande tjänst för jämförelse och byte av elavtal
elskling.se erbjuder privatpersoner och företag ett kompetent, enkelt och objektivt verktyg som underlättar krångliga jämförelser och bytesförfaranden och därmed stimulerar och ökar antalet som aktivt väljer elhandelsbolag. Sedan starten 2007 har sajten hjälpt över 700 000 svenskar att jämföra och byta elavtal på elskling.se. Företaget grundades och drivs sedan starten 2007 av fem civilingenjörer från KTH som efter några års erfarenhet från näringslivet samlades kring idén om att det behövs en oberoende, heltäckande tjänst av hög kvalitet som ökar transparensen på den svenska elmarknaden. Elskling AB blev utsedd till ett Gasellföretag 2012 av Dagens Industri. www.elskling.se